Hejsan kära läsare,
Nedan kommer jag att presentera Sigtuna kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor lite mer ingående.
Handlingsprogrammet är uppdelat i 5 huvudkapitel:
* Uppgifter och mål
* Beskrivning av förmåga före insats
* Beskrivning av förmåga under insats
* Beskrivning av förmåga efter insats
* Bilaga
Uppgifter och mål
Här presenteras bland annat anledningen till varför kommunen ansvarar för ett handlingsprogram och hur man definierar räddningstjänst. Man nämner att Sigtuna kommuns vision är att man skall ha en trygg och säker miljö för de som bor, arbetar och vistas i kommunen. Som mål har man bland annat att antalet olyckor som kan leda till räddningstjänst inom två år skall minska och att kommunen skall minska risken för bränder i bostäder med inledande särskilt fokus på flerbostadshus samt särskilda boenden för äldre och funktionshindrade samt att antalet anlagda bränder i kommunen kontinuerligt skall minska.
Vid en översiktlig riskanalys är slutsatsen att det förekommer verksamheter i och kring kommunen där en olycka kan medföra stora konsekvenser för människor, egendom eller miljö. Däribland stora allmänna samlingslokaler, en kriminalvårdsanläggning, person- och godstrafik längs järnvägen m.m.
Man har med en viss sammanfattning av larmstatistik i handlingsprogrammet, där man utgår från två olika perioder om 18 månader samt 36 månader som sedan räknats om till ett årsgenomsnitt. Den är inte helt aktuell i dagsläget utan sträcker sig som längst ända bak till 2000. Jag anser att det är acceptabelt för att få fram ett värde, och handlingsprogrammet jag behandlar är framtaget 2004.
Antalet trafikolyckor per år i Sigtuna kommun har minskat från 101 till 95 per år, däremot har antalet skadade och omkomna personer i samband med trafikolyckor ökat från 90 till 99 per år. Antalet bostadsbränder har ökat från 22 till 27 per år, vilket ger oss nyckeltalen 1,44 respektive 1,73 per 1000 bostäder i kommunen. Lyckligtvis har här antalet skadade och omkomna personer minskat från 5 till 2 per år.
Beskrivning av förmåga före insats
Räddningstjänstens förebyggande arbete uppdelas i processområden och utförarområden. För varje område finns en processansvarig som ansvarar för att definiera, planera och följa upp arbetet. Utförarna är de operativa styrkorna som med stöd av brandinspektörer genomför tillsyn, information och utbildning. Inom räddningstjänsten skall det dagligen förekomma aktiviteter som kan härledas till information eller rådgivning till allmänheten. Det kan till exempel vara att samtliga femteklasser får årligen ett besök av något av skiftlagen. Man erbjuder också extern utbildning i form av till exempel grundkurs i akutsjukvård, brandskyddsutbildning och HAK.
Vidare presenterar man också här om samverkan med andra myndigheter, hur man är en del av samhällsplaneringen och byggprocessen och en definition av tillsyn och vilka som omfattas. Man redogör också för vilka grundkompetenser räddningstjänstens personal skall ha för respektive tjänst.
Beskrivning av förmåga under insats
I Sigtuna kommun är kommunstyrelsen ansvarig politisk nämnd för räddningstjänst och delegerar till räddningschefen att leda den uttryckande verksamheten samt i övrigt svara för den verksamhet som kommunstyrelsen beslutar. Dimensioneringen av räddningstjänsten baseras på hotbilden, skyddsvärden, insatssvårigheter i kommunen, sannolikheten för behov av två samtidiga räddningsinsatser samt sannolikheten för att någon styrka är insatt i räddningsinsatser utanför Sigtuna kommun. Med detta sagt presenterar man att målet för Sigtuna kommun är att hålla en minibemanning dygnet runt bestående av totalt en insatsledare och två styrkeledare samt tio brandmän. Man anger också att anspänningstiden inom Märsta/Arlanda skall hållas till 90 sekunder och med hjälp av deltidsbrandmän till 5 minuter inom Sigtuna. Man skriver att 84 % av befolkningen nås inom 10 minuter från utryckning.
Här presenterar man också mer ingående samarbetet som efter nyår kommer att ingå i Attunda Brandförsvar, men vid skrivande punkt fortfarande anges vid namn Rädd-Sam-Norr.
I händelse av allvarliga olyckor eller hotande krigshandling skall de som bor eller vistas i området kunna varnas och informeras, detta med hjälp av ett s.k. tyfonsystem.
Vattenreservoarer och brandposter behandlas också, såväl som krisberedskap och psykiskt och socialt omhändertagande.
Beskrivning av förmåga efter insats
När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, dess förlopp och hur insatsen har genomförts. Detta skall med hjälp av bearbetning, extern statistik och anpassning leda till mer effektiv internutbildning, bättre utrustning, eventuellt ändrad taktik och därmed en bättre räddningstjänst.
Bilaga
Under det här kapitlet finner man en karta som redogör för hur man beräknar insatstiderna runtom i kommunen.
Mina åsikter kring Sigtuna kommuns handlingsprogram är att det är omfattande och utarbetat. Jag tycker det mest väsentliga tas med, och nu återstår det bara att se efter om dessa uppgifter verkligen efterlevs inom räddningstjänsten. Önskar du läsa handlingsprogrammet finner du det i sin helhet här.
** Edit: Som ni ser har jag valt att lägga till flöden till höger för att lättare kunna hantera övriga bloggar. Har jag stavat ert namn fel eller kanske till och med tagit helt fel på person så är det bara att påpeka det i en kommentar så åtgärdar jag det snabbast möjligt.
Med vänliga hälsningar.