Avslutande del

Hejsan kära läsare,
Så var det även dags för mig att runda av den här distansuppgiften som jag drivit sedan mitten av december 2008.

Det hela inleddes med en introduktion av vad uppgiften bestod av och vad som skulle behandlas. Därefter påbörjades sökningen av relevant fakta som skulle hjälpa mig. Jag presenterade Sigtuna kommun i stora drag, ögnade igenom sammanträden m.m. varpå det var semesterdags för min del under julveckan. Efter en veckas uppehåll var det dags för mig att redogöra för det kommunala handlingsprogrammet och påbörja arbetet med räddningstjänstens roll i kommunen. Sedan var det återigen ett litet uppehåll, denna gång på grund av flytt. I slutskedet av mitt arbete ställde jag handlingsprogrammet och räddningstjänsten mot Lagen om Skydd mot Olyckor samt redogjorde för hur räddningstjänsten var en del av samhällsplaneringen genom s.k. tvärsektoriellt arbete.

Om man ser till hur mina övriga kurskamrater upplevt bloggandet så har det väl varit mestadels positivt, och jag får instämma. Den här redovisningsformen lämpar sig väl för det här ändamålet och jag tror lärarna får en bättre överblick för examination istället för att på ett givet datum få en hel hög med rapporter att arbeta sig igenom och bedöma. Examination blir på så sätt mer dynamisk och det är enklare för oss elever att se sig omkring om man skulle köra fast och ta hjälp av sina kurskamrater.

Imorgon inleder jag min LIA-R på Sigtuna – Arlanda (SAR), som är den station som ingår i räddningstjänsten jag mer eller mindre granskat den senaste månaden. Det ska bli väldigt spännande och jag ser verkligen fram emot det. Vi drar igång med en introduktionsutbildning i Upplands Väsby för att därefter hoppa in i ett skift på SAR.

Med vänliga hälsningar.

Samhällsplanering

Hejsan kära läsare,
I detta inlägg kommer jag att redogöra för hur Sigtuna kommuns samhällsplanering verkställs och hur räddningstjänsten har möjlighet att påverka. Eftersom det i Sigtuna kommun är Bygg- och trafiknämnden som innehar det politiska ansvaret för detaljplaneprocessen medan det är Kommunstyrelsen som ansvarar för Räddningstjänsten så kan man redan där märka av att detta handlar om tvärsektoriellt arbete.

Sigtuna kommun beskriver detaljplanen som den ofta mest lämpliga planformen när kommunen vill förändra mark- och vattenanvändningen. Man ger i varje detaljplan en samlad bild av markanvändingen och av hur kommunen planerar att miljön skall ändras eller bevaras. Det är ett instrument för kommunen att förverkliga den lokala bebyggelsepolitiken (vid större omfattning involveras även länsstyrelsen). Under processen skall hänsyn till både allmänna såväl som enskilda intressen tas. Dessa anges i kapitel två i plan- och bygglagen (PBL).

Detaljplanen har vissa rättsverkningar för kommunen och enskilda. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid rätt att använda och bebygga sin mark i överensstämmelse med planen (läs: byggrätt). Skulle kommunen vara huvudman för allmänna platser inom planområdet är man skyldig att ställa i ordning gator och andra allmänna platser i takt med att planen genomförs.

Detaljplanen kan som nämnt behöva upprätas av flera olika faktorer; Det kan vara hur en typ av förändring skall ske och även för att reglera hur ett område skall bevaras.
Processen regleras i PBL och syftet är att planeringsarbetet ska ske med öppenhet och insyn och med ett starkt medborgarinflytande. Motiven är ett bättre beslutsunderlag, bättre förankring samt att det är en självklar rättighet att få påverka den egna närmiljön.

Räddningstjänsten i Sigtuna kommun fungerar som remissinstans i detaljplaneprocessen (detta beskrivs i det kommunala handlingsprogrammet) där det finns specialkompetens avseende räddningstjänst och riskhänsyn som krävs vid hantering av vissa typer av ärenden.

Målet med detta inflytande är att minska såväl sannolikhet som konsekvens för olyckor redan i planeringsskedet. Detta görs genom att tidigt påtala risker tidigt i arbetet och kritiskt granska de analyser och bedömningar som används som beslutsunderlag. Man kopplar gärna till räddningstjänstens förmåga och organisationsstruktur i förhållande till föreslagen plan.

Krav på kompetens hos den som hanterar remissen är beroende av detaljplanen, vanligt är att ansvaret ligger hos brandinspektör alternativt brandingenjör/civilingenjör.

Räddningstjänsten deltar även i samråd vid bygglovshantering i de ärenden vars komplexitet i byggnad eller verksamhet kräver den specialkompetens avseende räddningstjänst och riskhänsyn som finns hos räddningstjänsten.

Ambitionen är att i byggprocessen ha samma kompetens som krävs för brandsakkunnig vid projektering enligt Boverkets rekommendationer (BFS 1996:54).

Med vänliga hälsningar.

Hur kommunen fördelar en hundralapp!

Hejsan kära läsare,
När jag satt och skummade runt lite på Sigtuna kommuns hemsida för att samla på mig materiel angående samhällsplaneringen m.m. kom jag över följande presentation:

25,10 kr till grundskola
12,60 kr till barnomsorg
11,50 kr till vård och omsorg om äldre
10,80 kr till gymnasieskola
8,70 kr till verksamhet för funktionshindrade
5,80 kr till fritidsverksamhet främst för barn och ungdomar
5,50 kr till individ- och familjeomsorg
4,70 kr till kommunövergripande administration
4,10 kr till infrastruktur, stadsplanering, gator, vatten och avlopp, parker och naturvård
3,00 kr till arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkl försörjningsstöd
1,90 kr till räddningstjänst
1,40 kr till vuxenutbildning
1,40 kr till psykiatriverksamhet
1,10 kr till kommunfullmäktige och nämndverksamhet
1,10 kr till bibliotek och kulturverksamhet
0,60 kr till kulturskola
0,40 kr till risk- och säkerhetsåtgärder
0,30 kr till miljö- och hälsoskyddsverksamhet

Klicka här för att ta del av övrig fakta.

Detta är alltså hur kommunen planerat fördela varje hundralapp av kommunskatten under 2008. Jag känner rent spontant att det är en stor summa pengar som går åt till utbildning av ungdomar, omvårdnad av barn och äldre samt handikappade. Undrar hur det hade varit om man haft en lägre vandalism, om de kostnaderna nu ens tas i anspråk.

Med vänliga hälsningar.

Hur efterföljs LSO?

Hejsan kära läsare,
Nu är det alltså dags för mig att koppla det kommunala handlingsprogrammet samt räddningstjänstens agerande till Lagen om Skydd mot Olyckor för att se hur pass väl detta efterföljs.

Innehåller det kommunala handlingsprogrammet (KHP) allt det ska göra?
Utför räddningstjänsten (RTJ) det man förväntas och ställs krav på?
Gör man något utöver det ordinära?

Jag tänkte börja med att redogöra lite kort för vad i LSO som specifikt ombesörjer kommunen och räddningstjänstens ansvar och roll:

1 kap. 2 §
Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön.
Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.

1 kap. 3 §
Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

1 kap. 6 §
Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs.

1 kap. 7 §
Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för räddningstjänst skall se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns. Dessutom skall de lämna upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor.

4 kap. 1 §
För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet.

4 kap. 2 §
En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

4 kap. 3 §
En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.
Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen.
Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet.

4 kap. 7 §
En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap. 1-6 §§.
Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst.

4 kap. 8 §
En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap.
Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen.
Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst.

4 kap. 10 §
När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.
Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs.

För att ta del av Lagen om Skydd mot Olyckor i sin helhet hänvisar jag till Notisum.

Jag anser att kommunen har tagit hänsyn till LSO under sitt arbete med att ta fram det kommunala handlingsprogrammet, och då inom samtliga huvudkapitel jag tidigare redogjort för. Man har en dimensionerad bemanning och strävar efter hög kompetens. Man är öppen mot allmänheten och befolkningen samtidigt som man sköter sitt operativa. Enligt KHP följer man strukturen för såväl det förebyggande som det som sker under en insats, liksom efterarbetet med utredningar m.m. Man arbetar även utanför den egna kommunens gränser, inte minst tack vare samarbetet med övriga stationer inom Attunda. Om det tvärsektoriella arbetet fungerar hoppas jag få insikt om senare under uppgiftens framfart, det är inget som jag ännu skaffat mig en uppfattning om.

Mitt projekt framöver är att ta del och förstå hur RTJ har möjlighet att påverka samhällsplaneringen, och med allt annat som händer häromkring just nu så sätter jag ingen deadline för tillfället.

Med vänliga hälsningar.

Besök på brandstationen

Hejsan kära läsare,
Igår, söndag, var jag på besök på brandstationen här i kommunen. Det är där jag kommer att utföra min LIA-tjänst senare under januari och framåt våren. Den egentliga anledningen till besöket var för att komma upp för en liten presentation, information och få lite nya ansikten att bekanta sig med. Självklart passade jag på att flika in med lite frågor som skulle kunna kopplas till vår distansuppgift.

Vi pratade lite om hur det nya mer omfattande samarbetet med Attunda brandförsvar kommer påverka stationen, och det spontana var väl att det var med administrativt och ekonomisk och väldigt lite för brandmännen ”på golvet”.

Som bekant så ligger Arlanda Airport här i krokarna (läs: en matarslang från brandstationen) och självklart har all den verksamhet som bedrivs där hög prioritet, därför hade man 1+6 bemanning på stationen, att jämföra med övriga förbundets 1+5. Förklaringen till det var helt enkelt att Luftfartsverket gått in och betalade för en sjätte brandman för att förhöja säkerheten, bra initiativ!

Det nämndes också en del om s.k. brandsyner och att det hade utförts för att kontrollera hur det såg ut i olika fastigheter runt om i kommunen, också det ett bra initiativ. Inte bara för ens egen skull utan också för att, på sätt och vis, visa upp sig för befolkningen för att skapa en högre mental trygghet.

I övrigt så var mina reaktioner på brandstationen och dess anställda väldigt positiva och jag ser fram ännu mer tills det blir dags att hoppa in i ett skift där. Det kändes professionellt på alla sätt och vis, jag vet att jag kommer trivas där!

För att åter ta upp det som beskrevs i förra inlägget så får jag medge att min flytt blev betydligt mer komplicerad och utdragen än jag först hade räknat med. Montering sker så fort min tid tillåter det och det tar nog ytterligare ett par dagar innan jag har hunnit med att författa ihop nästa inlägg.

Med vänliga hälsningar.

Räddningstjänstens roll

Hejsan kära läsare,
När nu handlingsprogrammet är presenterat tänkte jag påbörja lite smått att analysera räddningstjänstens roll i Sigtuna kommun.
Att tolka uppgiften från Lärstödscentrum så skall jag se över huruvida räddningstjänsten lever upp till kraven som ställs enligt Lagen om Skydd mot Olyckor. Om jag reagerar på något som man utför trots saknad av krav enligt LSO så kommer även det att presenteras.

Till att börja med kommer jag att utgå från handlingsprogrammet, men ska även försöka komma åt ytterligare information. Bland annat genom att söka via kommunhuset och vända mig direkt till räddningstjänsten.

Stöter jag på något under tiden kommer detta självklart att rapporteras, i annat fall räknar jag med att leverera ett inlägg efter helgen om inte annat dyker upp. I morgon onsdag är det som bekant Nyårsafton med den obligatoriska efterföljande Nyårsdagen, och därefter ska det till en flytt för mig under helgen.

Därför vill jag med en gång önska alla ett gott nytt år och en trevlig fortsättning.

Med vänliga hälsningar.

Redogör för handlingsprogrammet

Hejsan kära läsare,

Nedan kommer jag att presentera Sigtuna kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor lite mer ingående.

Handlingsprogrammet är uppdelat i 5 huvudkapitel:
* Uppgifter och mål
* Beskrivning av förmåga före insats
* Beskrivning av förmåga under insats
* Beskrivning av förmåga efter insats
* Bilaga

Uppgifter och mål
Här presenteras bland annat anledningen till varför kommunen ansvarar för ett handlingsprogram och hur man definierar räddningstjänst. Man nämner att Sigtuna kommuns vision är att man skall ha en trygg och säker miljö för de som bor, arbetar och vistas i kommunen. Som mål har man bland annat att antalet olyckor som kan leda till räddningstjänst inom två år skall minska och att kommunen skall minska risken för bränder i bostäder med inledande särskilt fokus på flerbostadshus samt särskilda boenden för äldre och funktionshindrade samt att antalet anlagda bränder i kommunen kontinuerligt skall minska.

Vid en översiktlig riskanalys är slutsatsen att det förekommer verksamheter i och kring kommunen där en olycka kan medföra stora konsekvenser för människor, egendom eller miljö. Däribland stora allmänna samlingslokaler, en kriminalvårdsanläggning, person- och godstrafik längs järnvägen m.m.

Man har med en viss sammanfattning av larmstatistik i handlingsprogrammet, där man utgår från två olika perioder om 18 månader samt 36 månader som sedan räknats om till ett årsgenomsnitt. Den är inte helt aktuell i dagsläget utan sträcker sig som längst ända bak till 2000. Jag anser att det är acceptabelt för att få fram ett värde, och handlingsprogrammet jag behandlar är framtaget 2004.

Antalet trafikolyckor per år i Sigtuna kommun har minskat från 101 till 95 per år, däremot har antalet skadade och omkomna personer i samband med trafikolyckor ökat från 90 till 99 per år. Antalet bostadsbränder har ökat från 22 till 27 per år, vilket ger oss nyckeltalen 1,44 respektive 1,73 per 1000 bostäder i kommunen. Lyckligtvis har här antalet skadade och omkomna personer minskat från 5 till 2 per år.

Beskrivning av förmåga före insats
Räddningstjänstens förebyggande arbete uppdelas i processområden och utförarområden. För varje område finns en processansvarig som ansvarar för att definiera, planera och följa upp arbetet. Utförarna är de operativa styrkorna som med stöd av brandinspektörer genomför tillsyn, information och utbildning. Inom räddningstjänsten skall det dagligen förekomma aktiviteter som kan härledas till information eller rådgivning till allmänheten. Det kan till exempel vara att samtliga femteklasser får årligen ett besök av något av skiftlagen. Man erbjuder också extern utbildning i form av till exempel grundkurs i akutsjukvård, brandskyddsutbildning och HAK.

Vidare presenterar man också här om samverkan med andra myndigheter, hur man är en del av samhällsplaneringen och byggprocessen och en definition av tillsyn och vilka som omfattas. Man redogör också för vilka grundkompetenser räddningstjänstens personal skall ha för respektive tjänst.

Beskrivning av förmåga under insats
I Sigtuna kommun är kommunstyrelsen ansvarig politisk nämnd för räddningstjänst och delegerar till räddningschefen att leda den uttryckande verksamheten samt i övrigt svara för den verksamhet som kommunstyrelsen beslutar. Dimensioneringen av räddningstjänsten baseras på hotbilden, skyddsvärden, insatssvårigheter i kommunen, sannolikheten för behov av två samtidiga räddningsinsatser samt sannolikheten för att någon styrka är insatt i räddningsinsatser utanför Sigtuna kommun. Med detta sagt presenterar man att målet för Sigtuna kommun är att hålla en minibemanning dygnet runt bestående av totalt en insatsledare och två styrkeledare samt tio brandmän. Man anger också att anspänningstiden inom Märsta/Arlanda skall hållas till 90 sekunder och med hjälp av deltidsbrandmän till 5 minuter inom Sigtuna. Man skriver att 84 % av befolkningen nås inom 10 minuter från utryckning.

Här presenterar man också mer ingående samarbetet som efter nyår kommer att ingå i Attunda Brandförsvar, men vid skrivande punkt fortfarande anges vid namn Rädd-Sam-Norr.

I händelse av allvarliga olyckor eller hotande krigshandling skall de som bor eller vistas i området kunna varnas och informeras, detta med hjälp av ett s.k. tyfonsystem.

Vattenreservoarer och brandposter behandlas också, såväl som krisberedskap och psykiskt och socialt omhändertagande.

Beskrivning av förmåga efter insats
När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, dess förlopp och hur insatsen har genomförts. Detta skall med hjälp av bearbetning, extern statistik och anpassning leda till mer effektiv internutbildning, bättre utrustning, eventuellt ändrad taktik och därmed en bättre räddningstjänst.

Bilaga
Under det här kapitlet finner man en karta som redogör för hur man beräknar insatstiderna runtom i kommunen.

Mina åsikter kring Sigtuna kommuns handlingsprogram är att det är omfattande och utarbetat. Jag tycker det mest väsentliga tas med, och nu återstår det bara att se efter om dessa uppgifter verkligen efterlevs inom räddningstjänsten. Önskar du läsa handlingsprogrammet finner du det i sin helhet här.

** Edit: Som ni ser har jag valt att lägga till flöden till höger för att lättare kunna hantera övriga bloggar. Har jag stavat ert namn fel eller kanske till och med tagit helt fel på person så är det bara att påpeka det i en kommentar så åtgärdar jag det snabbast möjligt.

Med vänliga hälsningar.

Semesterstängt

Hejsan kära läsare,

Som bekant var det tänkt att jag i torsdags skulle sätta mig ner och ta del av kommunfullmäktige som då sammanträdde, riktigt så blev det inte. På grund av någon för mig ännu okänd anledning fick jag aldrig någon bild på streamen, utan var begränsad till enbart ljud. Detta gjorde att jag istället valde att titta på senaste sammanträdet som var 081127.

Som jag uppfattade det så gick det hela ut på att folk mer eller mindre pläderade fram och tillbaka för vad man presenterade för åhörarna, och innehållet den här aftonen var till stor del tillägnat kommunens planering av bostäder.

Nåväl, jag tror att jag skaffat mig en ganska klar bild av organisationen i kommunen och tvivlar inte på att den kommer att stärkas ytterligare vartefter mitt arbete fortlöper.

Min egentliga tanke idag var att redogöra lite om Sigtuna kommuns handlingsprogram, men på grund av olika anledningar hinner jag inte riktigt färdigställa det inlägget utan det får ligga kvar tills jag hinner reda ut allt.

Jag räknar med att vara tillbaka framför tangentbordet om en vecka, därmed vill jag önska Er alla en riktigt god jul.

Med vänliga hälsningar.

Kort och gott om Sigtuna kommun

Hejsan kära läsare,

Detta inlägg dedikerar jag åt lite informtion kring Sigtuna kommun. Min fakta hämtar jag dels från sammandrag från hemsidan och dels från en statistisk publikation som man i samarbete med bland annat Statistiska centralbyrån arbetat fram, den är aktuell vid årsskiftet 07/08.

Sigtuna kommun redovisade en folkmängd på 37 793, vilket gav en befolkningsökning på 817 stycken sedan året innan och en 60:e plats bland Sveriges kommuner. Fördelningen mellan män och kvinnor är ganska snarlik, med en marginell förskjutning åt ett större antal män. Medelåldern i kommunen är 39 år, medan den i Sverige är 41 år.

Inom kommunen är det Märsta som står för den större delen av befolkningen, 23 094, medan det i Sigtuna bor 9097 och i Rosersberg 1401. Av befolkningen har 8,7% utländskt medborgarskap, störst andel från Finland.

Medelinkomsten i kommunen är som störst i Sigtuna, med nästan 100 000 kronor högre årsinkomst än gemene person i Märsta. Snittet i kommunen ligger på 244 400 kronor vilket ger en placering runt 21-35 inom Sverige.

Sigtuna beskrivs som Sveriges första stad, vilket också stämmer efter att kung Erik Segerställ i sin ambition att skapa ett mälardalskt herravälde grundade Sigtuna stad.

Som många av Er säkert redan vet så ligger Sveriges största flygplats inom Sigtuna kommuns ramar, Arlanda Airport, vilket torde innebära att ett gediget säkerhetstänk erfordras av kommunen. Något jag hoppas kunna redogöra för framöver.

Kommunen själv anser sig ha goda möjligheter för kommunala transportmedel, man menar att det är lätt att resa i Sigtuna kommun. Med SJ:s tåg tar det inte mer än 20 minuter till Uppsala eller Stockholm, och väljer man SL:s pendeltåg tar det 40 minuter in till huvudstaden. Att inom kommunen ta sig till Arlanda Airport tar sällan mer än en kvart med buss, och lika lång tid att ta sig mellan Sigtuna och Märsta.

Kommunen ser sig själva som en s.k. ekokommun vilket innebär att man arbetar med att främja utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle där människor har möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Man är vägledande och underlättar för kommuninvånarnas egna miljöarbete.

I kommunen finns ett rikt föreningsliv med 199 olika föreningar som tillsammans har ett lite smått otroligt medlemsantal på 25 250 stycken. Till exempel finns det i kommunen 81 olika föreningar som börjar på bokstaven S.

Med vänliga hälsningar.

Lägesrapport

Hejsan kära läsare,

I torsdags (11/12) höll Tomas Roland en liten föreläsning om kommunala handlingsprogram i skydd mot olyckor, där han bland annat redogjorde för hur det fungerade med Räddningstjänstelagen kontra Lagen om Skydd mot Olyckor.

Utöver det så har jag sedan i fredags suttit och kikat runt lite på Sigtuna kommuns hemsida och kommit över dess handlingsprogram i skydd mot olyckor, vilket jag planerar att sätta mig in i ytterligare inom ett par dagar.

Nu på torsdag (18/12) är det sammanträde med kommunfullmäktige, något som jag kommer ta del av via webb-TV. Detta hoppas jag kommer ge mig en lite tydligare bild på hur organisationen i kommunen fungerar. Här kan Du ta del av en illustrationskarta som beskriver de olika nämnder och förvaltningar som finns inom kommunen.

Därmed tänkte jag runda av detta inlägg med att blicka framåt mot torsdag, då jag förhoppningsvis kan presentera mer ingående hur man utformat sitt handlingsprogram inom kommunen, och kanske även ett par kommentarer för sammanträdet.

Med vänliga hälsningar.