1. Definiera begreppen ”infrastruktur” och ”samhällsviktig verksamhet”.
Detta har vi arbetat med internt inom gruppen via ett slags diskussionsforum och jag anser mig ha tagit del och definierat dessa begrepp där.

2. Definiera vad en extraordinär händelse är?
Vad en extraordinär händelse är och vilka lagar som reglerar arbetet kring dem behandlades i detta inlägg.

3. Hur länge klarar sig samhället vid ett längre och allvarligare elavbrott?
Även detta figurerade bitvis på det interna diskussionsforumet som nämndes ovan.

4. Exemplifiera hur man prioriterar resurserna vid ett tilltänkt scenario á la extraordinär händelse.
Vid ett tidigare inlägg redogjordes det för hur Sigtuna kommuns ledningsplan ser ut och fungerar. Läser mer om detta gör du enklast genom att trycka här.

5. Vad är LXO och vad innebär den?
Mitt inlägg om denna lagstiftning finner du här.

6. Ge exempel på vad en enskild person kan göra för att förebereda sig inför en extraordinär
händelse.
Detta arbetade vi med inom gruppen och presenterades genom en gruppblogg samt genom en tvärgruppsredovisning vid två tillfällen.

Om du som lärare läser min blogg och känner rent spontant att något saknas, tveka inte att påpeka det via en kommentar så ska jag genast se över det. I annat fall;

Over n’ out!

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans (soon to be graduated)

I den ledningsplan som jag tagit del av skrivs det bl.a. att krisledningsnämnden utbildas och övas två gånger per mandatperiod. Efterföljs detta, och hur kan dessa träffar gå till i verkligheten?
Det har genomförts utbildning/övning vid två tillfällen den senaste mandatperioden. Dels 2007 där Sigtuna deltog i den nationella övningen SAMÖ2007 dels 2008 där vi deltog i en lokal övning tillsammans med LFV, LST m fl parter, ARN08.

Med naturlighet har våra aktiviteter en koppling mot det som kan hända genom att en stor flygplats finns lokaliserad i vår kommun. Och det förutsätter också att vi har ett gott samarbete med LFV.

När vi har medverkat i dessa övningar har även krisledningsnämnden varit kallad under viss del av övningen. Och vi har genomfört genomgångar och analyser samt tagits övningsbeslut kopplade till händelseförloppet.

Har det hänt att krisledningsnämnden behövt träda i kraft på senare tid, t.ex. vid Tsunamikatastrofen? Isåfall, vänligen nämn några handlingar som utfördes. Vill minnas att mottagandet av de drabbade och anhöriga togs emot vid Arlanda på ett minst sagt speciellt vis.
De två händelser som varit aktuella de senaste åren är Tsunamin och evakueringen av svenskar från Libanon. I båda fallen frågor med en tydlig koppling till Arlanda flygplats. Krisledningsnämnden var informerad i båda fallen, men var inte faktiskt ikraftträden. Bedömningen av de respektive händelserna var att det inte behövdes utan att vi kunde genomföra de insatser vi ansvarade för med normala förutsättningar och resurser. I första hand socialtjänst och räddningstjänst.

Önskar avsluta detta inlägg med att återigen tacka för den relativt snabba respons jag upplevde att jag fick hos Sigtuna kommun.

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans

För att blicka bakåt på ovannämnda inlägg hänvisar jag dig hit.

Nedan kommer jag att citera ett antal rader från mitt tidigare inlägg som jag anser relevanta:

”Vid en översiktlig riskanalys är slutsatsen att det förekommer verksamheter i och kring kommunen där en olycka kan medföra stora konsekvenser för människor, egendom eller miljö. Däribland stora allmänna samlingslokaler, en kriminalvårdsanläggning, person- och godstrafik längs järnvägen m.m.”

”Man anger också att anspänningstiden inom Märsta/Arlanda skall hållas till 90 sekunder och med hjälp av deltidsbrandmän till 5 minuter inom Sigtuna. Man skriver att 84 % av befolkningen nås inom 10 minuter från utryckning.”

Rapporten som beskriver den riskanalys som finns bygger på larmstatistik, kontakt med polisen och andra myndigheter samt egna och andras erfarenheter. Dokumentet är totalt 57 sidor långt och finns att tillgå bland annat via Brandkåren Attunda’s hemsida.

Inledningsvis nämner man i rapporten att området som kommunalförbundet omfattar är ett expansivt sådant, och man beräknar öka invånarantalet med 45 000 invånare de kommande 20 åren. Detta leder såklart till ökad efterfrågan på bostäder, lokaler, tekniska system och transporter samt mark och anläggningar för olika ändamål. Underförstått av detta också givetvis ökade risker för invånarna.

Man väljer att lista upp exempel på sårbara och skyddsvärda objekt, bland annat sjukhus/ambulanscentral/vårdboenden, idrottsarenor eller anläggningar och äldreboenden/serviceboenden.

I egenskap av att vara värdkommun för Sveriges i särklass största flygplats, Arlanda Airport, sammankopplas man per automatik med risker och dess hantering i mina ögon. Hur stor är hotbilden egentligen?

Fortsättningsvis finns det också verksamheter inom området som omfattas av den s.k. Sevesolagen, vilket medför att man enligt lag är reglerad till att analysera riskerna för dess verksamhet, vilka olyckor som verksamheten kan föranleda samt att i skälig omfattning finansiera beredskap och vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa skador och olyckor.

Genom kommunerna inom området löper två stora motortrafikleder, E4 samt E18 varvid endast den första går igenom Sigtuna kommun. Det går även järnvägstrafik genom området. Via bägge dessa transportsätt skickas dagligen farligt gods, och förödelsen skulle kunna bli väldigt stor om en olycka skulle ske. Den största risken man löper som invånare är att drabbas av just en trafikolycka som föranleder till en räddningsinsats.

Andra olycksrisker som beskrivs är brand i byggnad, anlagd brand i byggnad samt drunkning och person under tåg.

Man klassificerar en del verksamheter som farliga verksamheter, och inom Sigtuna kommun är dessa följande:
Arlanda Flygbränslehantering AB
Arlanda flygplats
Becker Acroma KB
Becker Industrial Coatings AB

Under kapitlet riskobjekt återfinns ingen verksamhet eller plats inom Sigtuna kommun.

Nedan följer en prognos för Sigtuna kommun som är tänkt att fungera som avslutning för detta inlägg:
”Näringslivet förväntas utvecklas starkt i närheten av Arlanda och E4. En tydlig trend är att områden runt flygplatser skapas med kringverksamheter som utgör viktiga kommersiella centra. Även kapaciteten på Arlanda förväntas fortsätta öka. Detta
kommer leda till kraftig tillväxt av antalet arbetstillfällen kring och på Arlanda. (Sigtuna kommun, 2006)

För flera områden pågår planarbeten där infrastruktur utvecklas genom utbyggnad och sammankoppling av befintliga trafiksystem. Bostadsbyggandet sker primärt inom, i anslutning till och mellan tätorterna Märsta och Sigtuna. Befolkningsutvecklingsprognosen till 2015 är 41000 invånare i Sigtuna kommun mot dagens 35000 invånare. (Sigtuna kommun, 2002)”

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans

1. Inriktning och mål
Här beskrivs kort och gott vad som klassificeras som en extraordinär händelse samt när denna ledningsplan skall tillämpas. Planen behandlar hur kommunens ledning skall organiseras vid ovanstående händelser och andra situationer där ordinarie organisation behöver anpassas för att nödvändig ledning skall kunna utövas.

Det nämns att händelser som utgör räddningstjänst enligt lagen om Skydd mot olyckor, hanteras på sedvanligt sätt av räddningstjänsten. Vilket kan vara av intresse för oss som har planer att arbeta vidare inom räddningstjänsten.

2. Organisation
Under detta kapitel skrivs det bland annat om den organisation som jag tidigare redogjort för, till exempel om krisledningsnämnden och krissamordningsgruppen vilka träder i kraft som styrande politiskt organ i händelse av ovanstående.

3. Krisledningsnämndens samt krissamordningsgruppens roll, uppgifter och arbetssätt
Vidare innehåller detta kapitel ytterligare tre underkapitel som beskriver hur ledningen bör ske. Exempelvis att krisledningsnämnden har det övergripande ansvaret för kommunens åtgärder då en extraordinär händelse inträffar. Det tas även upp om den s.k. normativa och strategiska ledningen som skall utföras, situationsanpassat givetvis.

4. Alarmering av Sigtuna kommuns krisledning och krissamordningsgruppen
Här redogörs det för hur alarmeringen sker vid en extraordinär händelse, bland annat att krisledningsnämnden larmas normalt av dess ordförande och att krisledningsnämndens ordförande och krissamordningsgruppen larmas av kommundirektören, kanslichefen, säkerhetsstrateg, informationschefen eller av jourhavande räddningschef. Man berör även för ungefär vilken tidsintervall detta bör ske under, och när man enligt ledningsplanen bör ha påbörjat det s.k. stabsarbetet.

5. Lokaler, teknik och samband för kommunens krisledning
Krisledningsnämnden och krissamordningsgruppen finns placerade i kommunhuset. I första hand är lokalerna Skölden, Kronan och Stjärnan tekniskt förberedda för lednings- och stabsarbete.

6. Utbildning och övning
Krisledningsnämnden utbildas och övas två gånger per mandatperiod. Krissamordningsgruppen ska utbildas och övas för sin uppgift minst en gång per år. Ansvarig för detta är säkerhetsstrategen.

7. Ekonomi
Krisledningsnämnden har vid extraordinära händelser befogenheter att ta i anspråk nämndernas personella, materiella och ekonomiska resurser. Samtliga kostnader för beslutad verksamhet ska särredovisas. Krisledningsnämnden äger vid sådant tillfälle rätt att genom omprioriteringar frigöra ekonomiska resurser för de åtgärder som nämnden behöver vidta. Om krisledningsnämnden beslutat lämna ekonomiskt stöd till enskild som drabbats av händelsen, ska detta redovisas särskilt.

8. Övrigt
Efter varje inträffad extraordinär händelse eller annan allvarlig händelse ska planen, checklistor och åtgärdskalendrar utvärderas och vid behov revideras. Även om Sigtuna kommun inte drabbas av någon sådan händelse ska ledningsplanen ses över en gång per mandatperiod. Säkerhetsstrategen ansvarar för detta.

Som vanligt finner du dokumentet i sin helhet här.

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans

1. Inriktning och mål
2. Organisation
3. Krisledningsnämndens samt krissamordningsgruppens roll, uppgifter och arbetssätt
4. Alarmering av Sigtuna kommuns krisledning och krissamordningsgruppen
5. Lokaler, teknik och samband för kommunens krisledning
6. Utbildning och övning
7. Ekonomi
8. Övrigt

Detta inlägg kommer kompletteras vid ett senare tillfälle med att beskriva dessa kapitel mer detaljerat.

Ps. Nu fungerar cursnet igen för er som inte ids försökt.

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans

Krisledning
Kring krisledningen nämner man bland annat vad det är som reglerar kommunens skyldighet att bedriva förebyggande arbete och vad som definierar en extraordinär händelse. Det skrivs även om vilka som den tidigare nämnda Krisledningsnämnden består av och hur denna är framtagen.

Nytt för mig är att det inom kommunen finns en Krissamordningsgrupp vars uppgift är att ge stöd och hjälp till Krisledningsnämnden kring samording och genoomförande av de kommunala insatser som behövs med anledning av den extraordinära händelsen. Denna leds av kommundirektören och sammankallas efter beslut av Krisledningsnämndens ordförande eller dess vice ordförande.

Krissamordningsgruppens grundbemanning består, utöver kommundirektören, av biträdande kommundirektören, säkerhetsstrategen och informationschefen. Till denna grupp kan vid behov ytterligare resurser knytas från respektive förvaltning som är berörd av den aktuella händelsen, exempelvis skolchefen, socialchefen eller stadsbyggnadskontorets tekniska chef. Till staben kan också knytas sakkunniga personer från externa myndigheter.

Krissamordningsgruppen kan också sammankallas för samordning av kommunala insatser med anledning av en allvarlig händelse som inte betraktas som en sådan extraordinär händelse som inte nödvändigtvis innebär att krisledningsnämnden träder i funktion.

POSOM
Rubriken står som bekant för psykiskt och socialt omhändertagande, och Sigtuna kommun har som ambition att upprätthålla en god nivå gällande detta vid krissituationer och extraordinära händelse samt svåra påfrestningar. Målet är att ge stöd i den aktuella situationen och att därmed förebygga psykisk ohälsa på sikt.

POSOM är en förstärkningsresurs som skall användas endast när den ordinarie verksamheten eller socialjoursverksamheten inte har resurser att lösa uppkommen händelse med befintlig personal.

POSOM består av en ledningsgrupp med företrädare från socialtjänsten, barn- och utbildningsförvaltningen, räddningstjänsten, Muslimska kulturföreningarna i Märsta, Landstinget, närpolisen och Sigtuna Kristna Märsta Råd.

POSOM och dess stödpersoner har utbildats tillsammans med Luftfartsverkets kris- och stödgrupper. Detta ger en bra grund för samverkan mellan Luftfartsverket och kommunen när det gäller omhändertagande av människor i kris. Ett exempel på ett sådant samarbete är arbetet på Arlanda flygplats när svenskarna som varit med om Tsunamikatastrofen kom hem till Sverige.

Socialchefen har det övergripande ansvaret för POSOM-verksamheten. Dito är också den som utser POSOM-ansvarig, ersättare för denna utser skolchefen. Kommunens säkerhetsstrateg ansvarar för att det finns en samordning mellan kommunens Krissamordningsgrupp och POSOM.

Frivillig resursgrupp
Som en förstärkningsresurs till kommunen i händelse av extraordinära händelser eller andra allvarliga händelser finns även en frivillig resursgrupp som i skrivande stund uppgår till ca 75 personer. Gruppen hålls samma av Sigtuna Civilförsvarsförening och underställs kommunens krisledning. Denna kan användas för många olika typer av insatser, exempelvis för att laga mat, till det psykosociala omhändertagandet, vid evakueringar, till att bemanna en lägesfunktion i kommunens krissamordningsgrupp med mera.

Dokumentet i sin helhet finner du här.

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans

”Ordet kris betyder olika saker för olika människor. I vardagslivet används ibland uttrycket när privatlivet trasslat till sig eller barnen har influensa. I arbetet med krisberedskap avses händelser som drabbar stora delar av samhället.”

Enligt Sigtuna kommun är en kris något som hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen eller vår hälsa eller vår frihet.

Ibland använder man sig av begreppet ”extraordinär händelse”, som vi diskuterat sedan tidigare inom utbildingen, och man beskriver detta som en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner.

Som exempel på en extraordinär händelse ger man extrem väderlek. Det hela beror på hur många människor som drabbas och vilka funktioner i samhället som blir lidande.

Man har inom Sigtuna kommun upprättat en krisledningsnämnd, vilket är reglerat enligt svensk lag, vars uppgift är att vid en extraordinär händelse vid behov ta över verksamheten i kommunens nämnder. Krisledningsnämndens beslut godkänns i efterhand av kommunfullmäktige, som också avgör när dess verksamhet ska upphöra. Det är varje enskild kommun som avgör vilka befogenheter som nämnden skall ha. Syftet är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut i en extrem situation.

I Sigtuna kommun består krisledningsnämnden av fem ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Dessa personer är förtroendevalda och är samma personer som också är ordinarie ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott.

Det finns inte en gemensam organisation som har ansvar för hela landet i händelse av en allvarlig kris eller en extraordinär händelse. Detta gör att systemet för krishantering kan verka svåröverskådligt. Man försöker på Sigtuna kommuns hemsida gällande detta att förklara hur det är upplagt, och ser då ut såhär:

”Det svenska krishanteringssystemet bygger på sektorsansvar och områdesansvar. Varje sektor av samhället har ansvar för sin verksamhet men sektorerna samordnas även geografiskt – inom en kommun, ett län eller i hela landet. Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde har ansvar inom sitt område vid en kris.

En utgångspunkt för krisberedskapen är att genom ett aktivt förebyggande arbete undvika att kriser eller extraordinära händelser inträffar. Om en extraordinär händelse ändå inträffar är det övergripande målet ofta att minska konsekvenserna av inträffad händelse, att återställa driften av viktiga samhällsfunktioner samt att ge medborgare och andra aktörer en god information.”

Önskar ni läsa mer omdet här i sin helhet rekommenderar jag denna länk. På denna finns det länkar som för en vidare till dokument gällande bl.a. Sigtuna kommuns krisledning, ledningsplan för extraordinära händelser samt informationsplan vid extraordinära händelser. Dessa kommer jag i kommande inlägg att redogöra kring.

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans

Sigtuna kommun redovisade en folkmängd på 37 793, vilket gav en befolkningsökning på 817 stycken sedan året innan och en 60:e plats bland Sveriges kommuner. Fördelningen mellan män och kvinnor är ganska snarlik, med en marginell förskjutning åt ett större antal män. Medelåldern i kommunen är 39 år, medan den i Sverige är 41 år.

Inom kommunen är det Märsta som står för den större delen av befolkningen, 23 094, medan det i Sigtuna bor 9097 och i Rosersberg 1401. Av befolkningen har 8,7% utländskt medborgarskap, störst andel från Finland.

Medelinkomsten i kommunen är som störst i Sigtuna, med nästan 100 000 kronor högre årsinkomst än gemene person i Märsta. Snittet i kommunen ligger på 244 400 kronor vilket ger en placering runt 21-35 inom Sverige.

Sigtuna beskrivs som Sveriges första stad, vilket också stämmer efter att kung Erik Segerställ i sin ambition att skapa ett mälardalskt herravälde grundade Sigtuna stad.

Som många av Er säkert redan vet så ligger Sveriges största flygplats inom Sigtuna kommuns ramar, Arlanda Airport, vilket torde innebära att ett gediget säkerhetstänk erfordras av kommunen. Något jag hoppas kunna redogöra för framöver.

Kommunen själv anser sig ha goda möjligheter för kommunala transportmedel, man menar att det är lätt att resa i Sigtuna kommun. Med SJ:s tåg tar det inte mer än 20 minuter till Uppsala eller Stockholm, och väljer man SL:s pendeltåg tar det 40 minuter in till huvudstaden. Att inom kommunen ta sig till Arlanda Airport tar sällan mer än en kvart med buss, och lika lång tid att ta sig mellan Sigtuna och Märsta.

Kommunen ser sig själva som en s.k. ekokommun vilket innebär att man arbetar med att främja utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle där människor har möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Man är vägledande och underlättar för kommuninvånarnas egna miljöarbete.

I kommunen finns ett rikt föreningsliv med 199 olika föreningar som tillsammans har ett lite smått otroligt medlemsantal på 25 250 stycken. Till exempel finns det i kommunen 81 olika föreningar som börjar på bokstaven S.

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans

Nedan kommer jag att redogöra kort för några kapitel samt paragrafer som jag anser mer viktiga än andra, och i slutet finnes en länk till lagen i sin helhet för dig som söker vidare kunskap.

Lagen i sig är uppdelad i 8 kapitel, varvid man behandlar olika områden i dessa. T.ex. regleras lagens syfte under första kapitlet medan det fjärde kapitlet tar upp bistånd mellan kommuner och verksamheter samt stöd till enskilda.

1 kap. 1 §
Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

1 kap 4 §
Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.

2 kap. 1 §
Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.
Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser.

2 kap. 2 §
I kommuner och landsting skall det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid.

2 kap. 8 §
Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.

4 kap. 3 §
Kommuner och landsting får under en extraordinär händelse i fredstid lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen.

Här finner du lagen i sin helhet.

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans

Det har säkert inte undgått er att ämnet är ”Samhällets krisberedskap”, och det jag skall ta reda på är hur just min hemkommun och län är rustad att hantera och klara av extraordinära händelser.

Vid uppgiftsbeskrivningen har vi några frågeställningar som kan vara till hjälp för att komma igång med arbetet:
Hur är kommunen och länsstyrelsen organiserad när det gäller krisberedskap? Hur ser den ut före en kris? Kan organisationen ändras under en kris? Förändras den kommunala räddningstjänstens roll och ansvar vid en extraordinär händelse jämfört med vid en räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor?

Tanken är också att jag under denna studieenhet skall studera kommunens risk- och sårbarhetsanalys.
Vad har man identifierat som de största riskerna i kommunen? Hur har kommunen arbetat för att förebygga de/den största riskerna? Hur är kommunen rustad OM det ändå händer? Vilka konsekvenserna skulle det kunna bli för samhället OM det händer? Vilka andra aktörer i samhället skulle kommunen kunna samverka/samarbeta med?

För att ha möjligheten att ta reda på detta kommer jag använda mig av t.ex. kommunens och länsstyrelsens hemsida, kontakta anställda inom kommunen, räddningstjänsten samt länsstyrelsen. Jag kommer även att använda de föreläsningar och hemsidor som ni bl.a finner under referenser här till höger.

Nedan följer mer konkret kursmål till kapitlet ”Samhällets sårbarhet”:
• Eleven skall kunna beskriva hur samhället planerar och förbereder sig för extraordinära händelser, svåra påfrestningar och höjd beredskap
• Eleven skall kunna förklara effekter på människor, egendom, miljö och samhälle vid störningar i infrastrukturen.
• Eleven skall kunna förklara hur samhället påverkas vid extrema väderförhållanden och naturkatastrofer.
• Eleven skall kunna beskriva den kommunala räddningstjänstens och andra organisationers roller och ansvar vid extraordinära händelser, svåra påfrestningar och höjd beredskap.
• Eleven skall kunna förklara hur den enskilda människan kan förbereda sig för nödsituationer under svåra påfrestningar och höjd beredskap.

Med vänliga hälsningar,
Niklas Rindstål
SMO10 Distans